Äntligen lite uppdatering!
Oj, förlåt... det var verkligen längesen jag bloggade nu. Men nu får jag väl ta och skriva ett långt inlägg och sammanfatta allt som har hänt den senaste tiden!
Livet här i Berlin är verkligen soft! Det enda man måste göra är att gå till tyskalektionerna som är mellan 9 - 12.30 varje dag, och sen så är man ledig och kan göra precis vad som helst! På campuset på skolan där vi bor så finns det en massa olika folk från olika länder. Men det känns som om de flesta här kommer från antingen Sverige eller den fransktalande delen av Schweiz. Detta har resulterat i att jag mest bara umgås med svenskar tyvärr. Eller tyvärr och tyvärr, vi har jättekul ihop!
Vi har gjort lite olika saker om eftermiddagarna. En dag så cyklade jag, Tilde (från Växjö), Elli (från Stockholm) och Kathleen ( från Schweiz) till Slottet i Charlottenburg och hade picknick i slottsparken. Den var verkligen jättefin och vi var där precis i rätt tid för att alla löv skulle va sådär höstigt vackra. En mycket lyckad och mysig utflykt! Andra dagar så har det blivit en del shopping, ganska mycket fika och promenader. Vi har varit på Ikea och ätit köttbullar med potatis och lingon också, mums!
Lite filmkvällar har vi haft också, och eftersom vi inte har någon ugn så har jag bakat kladdkaka i micron och Elli scones i stekpanna. Det blev oväntat gott faktiskt! Vi hade en riktig gottefilmkväll med allt hembakat, och så gjorde jag crepes också, gott gott! Sen när vi har haft sådana här onyttiga kvällar så får man lite dåligt samvete. Därför så har vi också ägnat en del eftermiddagar åt simning. Vi har ett rätt så fint badhus inte så längt härifrån. Igår simmade jag och Tilde 1,5 km. Rätt bra tycker jag!
Lite clubbande har det blivit också, och några barbesök. Ett väldigt bra ställe är ett vineri som ligger kanske 5 min gångväg härifrån. Där får man betala 1 eur för ett vinglas och sen får man gå till bardisken och hälla upp hur mycket vin man vill. Sen så är det ju meningen att man ska betala en massa dricks när man går, men det är ju upp till en själv hur mycket det blir. Mycket bra för fattiga studenter! Nu i helgen så var vi på fredagen på ett ställe som heter Bang bang club. Men ska jag va ärlig så var det ingen höjdare, dom spela musik som jag typ aldrig hade hört och dessutom hur högt som helst! Man kunde inte prata med varandra över huvudtaget. På lördagen så var vi på ett mycket roligare ställe! Rodeo hette det. Var ombyggda lägenheter och rummet där baren var hade jättehögt tak, nästan som en kyrka. Folket som var där var ganska uppklädda och allt kändes rätt så sofistikerat. Det va ett lite annorlunda ställe och jätteskoj. Vi kom nog hem vid 5 på morgonen :)
Nu i helgen så har ju mamma och pappa varit här också. Det va trevligt att träffa dom lite. Dom bodde här hos mig, det va lite trångt men det gick. Var riktigt lyxigt att bli bjuden på restaurang varje dag, och sen så har vi vart på lite museum och sådär. Annars har nog pappa mest tillbringat sin tid på MediaMarkt och Saturn. Han kan verkligen gå runt där inne hur länge som helst! Mammas favoritsysselsättning har varit att "strosa runt" som hon kallar det. "Kan vi inte bara strosa runt lite" fick man höra ett antal gånger :) . Nej men det va mysiga familjedagar!
Igår så åkte mammsen och pappsen och idag så kom lillebror Erik istället med två polare. Jag Ida och Daniel åkte och mötte dom små pojkarna på flygplatsen så att dom inte skulle gå vilse i stora Berlin. Sen så lotsade vi dom till hostelet där dom ska bo, ligger rätt nära här. Och sen så gick vi till vår favorit restaurang La Castagna och åt mycket god mat! Sen får vi se vad vi hittar på med dem. Imorgon blir det nog Berlinsightseeing!
Sådär, jag har antagligen glömt bort att berätta massor men nu orkar jag inte skriva mer. Jag ska försöka bli lite bättre på att blogga i framtiden :)
Auf wiedersehen!
Martina
Yatzyfika på Starbucks.
Stammtisch på skolan.
Martinas första öl!
Mina hemmalagade goda köttbullar!
Mammsen och pappsen
Anton, Erik och Martin
Daniel-dagen
Idag var Daniel riktig gentleman och hade en hel överraskningsdag för mig! De enda ledtrådarna jag fått var plasthatt och randig overall.
Det började efter lunch, när GLS kommit med vår nya micro eftersom den förra nästan fattade eld. Vi gick ut på promenad, och jag hade ingen aning om vart. Först tog han mig till en jättestor second hand-butik på Eberswaldersstrasse där man bland annat kunde prova finfina pälsmössor, titta på jättemånga stövlar och gamla fina läderväskor. Det var inte jättedyrt, men såklart dyrare än kyrkornas second hand hemma i Mariestad. Jag hittade en fin mössa jag vill ha (inte den på bilden), så jag får väl önska mig den av Daniel i julklapp, tihi.
Sen satte vi oss på U-bahn för att åka till Potsdamer Platz, men det var byggarbeten på vägen som tvingade oss att bytta till ersättningsbussar, Ersatzverkehr. Otursförföljda som vi var skulle detta hända för oss så fort vi skulle åka en sträcka. Vips så stannar U-bahn och de ropar ut att man får byta till buss, för nu vänder tåget. Happ happ, hur som haver kom vi alltså fram till Potsdamer Platz. Jag funderade på vad vi skulle göra där; Kanske gå på bio och se Krabat? Kanske gå på 3D-bio? Kanske nåt helt annat jag aldrig gjort förut? Kanske gå på Legoland? Det visade sig snart att ledtråden "plasthatt" var två olika ledtrådar i en, och den första, "plast", var en ledtråd till att vi skulle gå på legoland! Tjoho! Daniel hade fått tag i en rabattkupong som gjorde så att det kostade 1 € efter klockan två alla vardagar i en månad förutom en lovvecka, som det inte stod när det var. Självklart var det denna veckan, och utan rabatten kostade det 29,80 € för mig och Daniel. Tålmodiga som vi är väntar vi till nästa vecka, så överraskningsdagen kommer att fortsätta då!
När vi nu fick lite tid över så kom impulsiva och uppfinningsrika Daniel på att vi skulle fika istället! Dels för att följa tidsschemat, och dels för att hans munkometer pekade på en ganska begärsfylld nivå. På övervåningen hittade vi en avskild liten hörna med tre soffor, alla vända mot de stora fönstrena som finns i Sony Center, vid Potsdamer Platz. Man fick alltså som en liten egen hörna, där man bara såg ut över gatan, och inga andra Dunkin Donutsbesökare. Där satt vi ett tag och läste, drack kaffe och åt våra Donuts. Daniels donut smakade vanilj och nougat, min höstvind. Jag förstod inte riktigt vad det smakade, men gott var det, med en god sylt i mitten.
Efter Dunkin Donut (jag har skrivit det så många gånger så jag borde bli sponsrad) åkte vi vidare till Gleisdreieck och promenerade bort till nästa attraktion. Jag hade mina aningar, och de stämde: nästa mål var Jüdisches Museum. Där är alla vinklar skeva, och en judisk arkitekt har ritat det underliga bygget. I byggnaden ryms en utställning om judarnas historia 2000 år bakåt i tiden, information om judar i Exil och även ett stort, obehagligt torn där allt är mörkt sånär som på ljuset från ett hål ut i luften många, många meter upp i luften. Det finns ingen konstgjord belysning eller klimatanläggning, så det är kallt och otäckt. Det ska få besökarna att känna hopplösheten många judar känt under det lidande de utsatts för i många hundra år. Det var ganska otäckt, vi gick snabbt in i värmen igen. Jag testade att krypa in i alla barntunnlar, för så liten är jag. Därav det konstiga fotot där jag föreställer ett judebarn på medeltiden.
Efter den intressanta men jobbiga turen på Jüdisches Museum bar det av till Kreuzberg och Görlitzer där Daniel bjöd på mexikansk resturang. Jag åt någon sorts friterad taco och Daniel burritos. Det var jätte-jättegott, och när jag gick på toaletten överraskade Daniel med att beställa in en bananasplit. Namnamnam! Han vet hur man är snäll han! Det var den absolut bästa dagen på länge. Tack, tack Daniel.
IDA
Det började efter lunch, när GLS kommit med vår nya micro eftersom den förra nästan fattade eld. Vi gick ut på promenad, och jag hade ingen aning om vart. Först tog han mig till en jättestor second hand-butik på Eberswaldersstrasse där man bland annat kunde prova finfina pälsmössor, titta på jättemånga stövlar och gamla fina läderväskor. Det var inte jättedyrt, men såklart dyrare än kyrkornas second hand hemma i Mariestad. Jag hittade en fin mössa jag vill ha (inte den på bilden), så jag får väl önska mig den av Daniel i julklapp, tihi.
Sen satte vi oss på U-bahn för att åka till Potsdamer Platz, men det var byggarbeten på vägen som tvingade oss att bytta till ersättningsbussar, Ersatzverkehr. Otursförföljda som vi var skulle detta hända för oss så fort vi skulle åka en sträcka. Vips så stannar U-bahn och de ropar ut att man får byta till buss, för nu vänder tåget. Happ happ, hur som haver kom vi alltså fram till Potsdamer Platz. Jag funderade på vad vi skulle göra där; Kanske gå på bio och se Krabat? Kanske gå på 3D-bio? Kanske nåt helt annat jag aldrig gjort förut? Kanske gå på Legoland? Det visade sig snart att ledtråden "plasthatt" var två olika ledtrådar i en, och den första, "plast", var en ledtråd till att vi skulle gå på legoland! Tjoho! Daniel hade fått tag i en rabattkupong som gjorde så att det kostade 1 € efter klockan två alla vardagar i en månad förutom en lovvecka, som det inte stod när det var. Självklart var det denna veckan, och utan rabatten kostade det 29,80 € för mig och Daniel. Tålmodiga som vi är väntar vi till nästa vecka, så överraskningsdagen kommer att fortsätta då!
När vi nu fick lite tid över så kom impulsiva och uppfinningsrika Daniel på att vi skulle fika istället! Dels för att följa tidsschemat, och dels för att hans munkometer pekade på en ganska begärsfylld nivå. På övervåningen hittade vi en avskild liten hörna med tre soffor, alla vända mot de stora fönstrena som finns i Sony Center, vid Potsdamer Platz. Man fick alltså som en liten egen hörna, där man bara såg ut över gatan, och inga andra Dunkin Donutsbesökare. Där satt vi ett tag och läste, drack kaffe och åt våra Donuts. Daniels donut smakade vanilj och nougat, min höstvind. Jag förstod inte riktigt vad det smakade, men gott var det, med en god sylt i mitten.
Efter Dunkin Donut (jag har skrivit det så många gånger så jag borde bli sponsrad) åkte vi vidare till Gleisdreieck och promenerade bort till nästa attraktion. Jag hade mina aningar, och de stämde: nästa mål var Jüdisches Museum. Där är alla vinklar skeva, och en judisk arkitekt har ritat det underliga bygget. I byggnaden ryms en utställning om judarnas historia 2000 år bakåt i tiden, information om judar i Exil och även ett stort, obehagligt torn där allt är mörkt sånär som på ljuset från ett hål ut i luften många, många meter upp i luften. Det finns ingen konstgjord belysning eller klimatanläggning, så det är kallt och otäckt. Det ska få besökarna att känna hopplösheten många judar känt under det lidande de utsatts för i många hundra år. Det var ganska otäckt, vi gick snabbt in i värmen igen. Jag testade att krypa in i alla barntunnlar, för så liten är jag. Därav det konstiga fotot där jag föreställer ett judebarn på medeltiden.
Efter den intressanta men jobbiga turen på Jüdisches Museum bar det av till Kreuzberg och Görlitzer där Daniel bjöd på mexikansk resturang. Jag åt någon sorts friterad taco och Daniel burritos. Det var jätte-jättegott, och när jag gick på toaletten överraskade Daniel med att beställa in en bananasplit. Namnamnam! Han vet hur man är snäll han! Det var den absolut bästa dagen på länge. Tack, tack Daniel.
IDA
Zoo Berlin!
Efter att ha tänkt det många gånger, så kom vi äntligen iväg till Zoo Berlin för att titta på itsbjörnsungen Knut och de andra djuren. Zoo Berlin ligger vid S/U-bahn-stationen Zoologischer Garten, mitt i stan och har fått plats med en himla massa djur på liten yta. Djuren har inte lika mycket plats som på Kolmården direkt, och vissa ser ganska ledsna ut, men man får hoppas att de är glada egentligen. Vi köpte hur som helst en kombibiljett som gjorde att vi kunde gå in på både Zoo Berlin och Aquariumet som hör till. På grund av det tyckte vi att vi behövde en heldag, och ställde klockan på tio i tio. Vid tio ungefär vaknade jag och tittade på klockan, väckte Daniel och sa att hans telefon inte hade ringt. Men tji fick jag, för plötsligt var det vintertid och Daniels telefon tydligen den enda av oss som visste det. Så isolerade från vad som händer är vi, haha. Det blev ju bra för oss, vi kunde äta frukost i lugnan ro och ändå ha gott om tid på Zoo. Vi var där nästan tills det stängde, klockan fem, men då var vi rejält trötta!
IDA
IDA
Helg i Berlin
Fredag kväll började hemma hos mig och Daniel i vår lilla studio där vi knödde in (förutom oss två) Fay, Fays kompis Rob, Tilde, Martina och i några minuter även Ellinor och hennes två stockholmskompisar. Vi bjöd på välkomstdrinkar och andra drinkar, och pratade om svensk musik medan vi hade på en Bond-film i bakgrunden. Det var väldigt trevligt, och skönt att få ha en förfest för en gångs skull, och på hemmaplan! Om man ska ta en fördrink ute blir det jättedyrt, även om det är i Tyskland.
Runt elva, halv tolv begav vi oss bort på Hackescher markt för att besöka klubben för kvällen: Bang Bang Club. På vägen bestämde sig sällskapet för att göra en klassisk tysk grej och köpa var sin flaska öl i en Getränkshop och dricka på vägen. Supertyskt! Vi hade tur när vi kom fram till klubben och slapp stå i kö, men å andra sidan kom vi tre minuter för sent (00:03) och fick betala 5 € istället för 3 €. Det var överkomligt ändå. Inne på klubben var det JÄTTEHÖG musik och jag kände hur mina hörselnerver dog mer och mer för varje minut. Det trots att jag hade proppat öronen fulla med toalettpapper. Superonödigt, jag har jättebra hörselproppar hemma som jag brukar komma ihåg, men i villan och vallan glömde jag dem alltså denna kväll. På grund av trötta öronen åkte vi hem ganska tidigt, vid tre kanske. Jag går gärna dit igen, men då med öronproppar!
Dagen därpå var vi måttligt pigga, och klev inte upp innan elva. Eftersom frukosten hade stängt då, var Daniel snäll nog att bjuda mig på frukost ute. Trevligt, men alldeles för dyrt för att göra igen! Man fick verkligen massor av fina saker att äta; ägg, bröd, köttpålägg, ostar, frukt, grönsaker, nutella med mera.
Efter vår brakfrukost som var klar närmare klockan halv tre gick vi lite i affärer och kollade in det nyöppnade H&M vid Hackescher Markt, där Daniel hittade en tröja. Efter en lugn eftermiddag tog vi oss sedan ner till Alexanderplatz för att titta på fyrverkerierna halv tio, de var jättefina! Martina och hennes föräldrar kom tyvärr ungefär tre minuter efter att fyrverkerierna var slut. Istället följde de med oss till Galeria Kaufhof och köpte godis. De hade lösgodis där! Namnamnam!
IDA
Runt elva, halv tolv begav vi oss bort på Hackescher markt för att besöka klubben för kvällen: Bang Bang Club. På vägen bestämde sig sällskapet för att göra en klassisk tysk grej och köpa var sin flaska öl i en Getränkshop och dricka på vägen. Supertyskt! Vi hade tur när vi kom fram till klubben och slapp stå i kö, men å andra sidan kom vi tre minuter för sent (00:03) och fick betala 5 € istället för 3 €. Det var överkomligt ändå. Inne på klubben var det JÄTTEHÖG musik och jag kände hur mina hörselnerver dog mer och mer för varje minut. Det trots att jag hade proppat öronen fulla med toalettpapper. Superonödigt, jag har jättebra hörselproppar hemma som jag brukar komma ihåg, men i villan och vallan glömde jag dem alltså denna kväll. På grund av trötta öronen åkte vi hem ganska tidigt, vid tre kanske. Jag går gärna dit igen, men då med öronproppar!
Dagen därpå var vi måttligt pigga, och klev inte upp innan elva. Eftersom frukosten hade stängt då, var Daniel snäll nog att bjuda mig på frukost ute. Trevligt, men alldeles för dyrt för att göra igen! Man fick verkligen massor av fina saker att äta; ägg, bröd, köttpålägg, ostar, frukt, grönsaker, nutella med mera.
Efter vår brakfrukost som var klar närmare klockan halv tre gick vi lite i affärer och kollade in det nyöppnade H&M vid Hackescher Markt, där Daniel hittade en tröja. Efter en lugn eftermiddag tog vi oss sedan ner till Alexanderplatz för att titta på fyrverkerierna halv tio, de var jättefina! Martina och hennes föräldrar kom tyvärr ungefär tre minuter efter att fyrverkerierna var slut. Istället följde de med oss till Galeria Kaufhof och köpte godis. De hade lösgodis där! Namnamnam!
IDA
Mama und Papa
I helgen var mamma och pappa på besök.
Jag och Ida åkte och mötte dom vid deras hotell på lördag kväll. Då var de trötta eftersom de hade gått åt fel håll vid s-bahn stationen.
På söndagen var vi först på Flohmarkt vid mauerpark. Det är en loppmarknad och ligger nära där vi bor.
Dom hade väldigt mycket olika saker där och vi köpte svensk lakrids.
Sen åkte jag, mamma och pappa till Alexanderplatz och åkte upp i Fernsehturm. Men det var ganska lång väntan där så vi gick runt på Alexanderplatz efter att vi köpt biljetter.
Först vilade vi på bänken och sen poserade mamma med Neptunus.
Man såg vart vi bodde från tornet. Det är vid den orangea väggen på kortet nedan.
På söndag kväll var vi och åt allihopa i Kreuzberg. Det var en singaporisk restaurang,väldigt mysig och mycket god mat.
Fördrinkarna var goda men starka, ganska billiga också. Ett hett tips för berlinaren.
Måndag var KaDeWe dags. Mamma och Pappa hade gått på Ku-damm på förmiddagen och sen mötte jag dom när vi skulle till KaDeWe.
Där fanns det allt; stora korvar, massa små jelly-beans, stora björnar och riksdagshus i mekano!
Efter ku-damm åkte vi till Potsdamer platz och Sony center. Där gick vi på 3D-bion iMax och sig Haunted Castle. Lite häftigt med 3D med storyn var lite löjlig. En av världens största 3D-bios :D
Sen åkte de hem på tisdagen efter att ha fikat lite hos oss.
punkt slut,,
//Danjell
Jag och Ida åkte och mötte dom vid deras hotell på lördag kväll. Då var de trötta eftersom de hade gått åt fel håll vid s-bahn stationen.
På söndagen var vi först på Flohmarkt vid mauerpark. Det är en loppmarknad och ligger nära där vi bor.
Dom hade väldigt mycket olika saker där och vi köpte svensk lakrids.
Sen åkte jag, mamma och pappa till Alexanderplatz och åkte upp i Fernsehturm. Men det var ganska lång väntan där så vi gick runt på Alexanderplatz efter att vi köpt biljetter.
Först vilade vi på bänken och sen poserade mamma med Neptunus.
Man såg vart vi bodde från tornet. Det är vid den orangea väggen på kortet nedan.
På söndag kväll var vi och åt allihopa i Kreuzberg. Det var en singaporisk restaurang,väldigt mysig och mycket god mat.
Fördrinkarna var goda men starka, ganska billiga också. Ett hett tips för berlinaren.
Måndag var KaDeWe dags. Mamma och Pappa hade gått på Ku-damm på förmiddagen och sen mötte jag dom när vi skulle till KaDeWe.
Där fanns det allt; stora korvar, massa små jelly-beans, stora björnar och riksdagshus i mekano!
Efter ku-damm åkte vi till Potsdamer platz och Sony center. Där gick vi på 3D-bion iMax och sig Haunted Castle. Lite häftigt med 3D med storyn var lite löjlig. En av världens största 3D-bios :D
Sen åkte de hem på tisdagen efter att ha fikat lite hos oss.
punkt slut,,
//Danjell
ojojoj
Mycket händer.
Därför hinner/orkar vi inte skriva.
Nu kommer en resume på saker vi gjort de senaste veckorna, saker vi ännu inte skrivit om.
Jag och Ida åt en dag på Andys Diner efter vi varit och tittat lite på Potsdamer Platz. Favoritställe från förra året med riessenstora hamburgare. Och goda också. Ida åt pasta med OST.
Sen var vi på utflykt i parken en eftermiddag, vid Hackerschermarkt. Vi köpte jättestora bakverk/kakor vid Edeka Hackerschermarkt.
Vi var på en minimarknad vid alexanderplatz. Dom hade sötsaker av alla de slag. Martina köpte sig ett chokladiserat äpple!
Aquadom; vi var där när det var kvällsöppet i samband med ljusfestivalen.
Festival of Lights- ljussatta byggnader. Aslutas med ett fyrverkeri på lördag 25:e.
Det var allt för den här gången
///Daniel
Därför hinner/orkar vi inte skriva.
Nu kommer en resume på saker vi gjort de senaste veckorna, saker vi ännu inte skrivit om.
Jag och Ida åt en dag på Andys Diner efter vi varit och tittat lite på Potsdamer Platz. Favoritställe från förra året med riessenstora hamburgare. Och goda också. Ida åt pasta med OST.
Sen var vi på utflykt i parken en eftermiddag, vid Hackerschermarkt. Vi köpte jättestora bakverk/kakor vid Edeka Hackerschermarkt.
Vi var på en minimarknad vid alexanderplatz. Dom hade sötsaker av alla de slag. Martina köpte sig ett chokladiserat äpple!
Aquadom; vi var där när det var kvällsöppet i samband med ljusfestivalen.
Festival of Lights- ljussatta byggnader. Aslutas med ett fyrverkeri på lördag 25:e.
Det var allt för den här gången
///Daniel
Ernst Thälmann Schwimmhalle
Idag har jag och Daniel varit och badat. Det var andra gången den här veckan för mig, i förrgår var jag och simmade med Tilde och Martina. Det kändes efter några längder idag. Simhallen ligger bara några stationer bort från oss, nära en stor och tjusig staty av Ernst Thälmann som jag förstått var kommunist, eftersom hammaren och skäran kan anas längst upp på knoppen till vänster.
Bowlingabend!
Idag var vi och bowlade med GLS, tillsammans med ungefär trettio andra elever. Vi hade sex banor och en och en halv timma på oss. Jag förlorade en gång, kom näst sist en och Daniel kom näst först båda. Martina har ju körtelfeber, så hennes placeringar är inte riktigt tillförlitliga, hon kan ju inte prestera max :) Det var trevligt, vi hann bara med två serier men det var kvalitativ tid.
Celinne (?) från Schweiz, Ida från Sverige, Giorgia från Rumänien, Martina från Sverige, Jonathan från Storbritannien, Gabriel från Schweiz, Robin från Nederländerna.
IDA
Celinne (?) från Schweiz, Ida från Sverige, Giorgia från Rumänien, Martina från Sverige, Jonathan från Storbritannien, Gabriel från Schweiz, Robin från Nederländerna.
IDA
I hemmets lugna vrå
Här kommer en liten update om olika saker angående mat i vårt liv. Till exempel kan vi nu berätta av vi lyckats fylla vårt kylskåp, även om det mest är med saft och vattenflaskor. Vi lagar fin mat och äter inte bara currywurst längre. Vi försöker till och med att få i oss omega 3. Det är riktigt bra gjort.
Vi sörjer också över allt som går sönder här hela tiden. Daniel har lagat en säng, vår diskbänk är ännu trasig, den trasiga stolen har vi bytt mot en ny, garderoben har blivit lagad av GLS, konservöppnaren har vi hittat ett nytt sätt att använda på, saker och ting tuffar på. Även om drivorna med stök växer lite för varje dag. Imorgon blir det nog storstädning. Kanske.
För att inte bli helt isolerade så tittar vi ibland också på Play Rapport, sen kan vi ju inte heller missa Svensson, Svensson eller Morgonsoffan. Ibland blir det lite P3 också. Visst är vi här för att lära oss tyska, men det känns så tryggt att höra svenska. Tyska nyheter är också rätt bra, liksom tyska simsons, men inte i närheten lika fint som svenska.
Vi har också njutit av hösten ute, genom fika i parken eller kvällspromenad, som den kommer bilder från här:
IDA
Vi sörjer också över allt som går sönder här hela tiden. Daniel har lagat en säng, vår diskbänk är ännu trasig, den trasiga stolen har vi bytt mot en ny, garderoben har blivit lagad av GLS, konservöppnaren har vi hittat ett nytt sätt att använda på, saker och ting tuffar på. Även om drivorna med stök växer lite för varje dag. Imorgon blir det nog storstädning. Kanske.
För att inte bli helt isolerade så tittar vi ibland också på Play Rapport, sen kan vi ju inte heller missa Svensson, Svensson eller Morgonsoffan. Ibland blir det lite P3 också. Visst är vi här för att lära oss tyska, men det känns så tryggt att höra svenska. Tyska nyheter är också rätt bra, liksom tyska simsons, men inte i närheten lika fint som svenska.
Vi har också njutit av hösten ute, genom fika i parken eller kvällspromenad, som den kommer bilder från här:
IDA
Emmas besök
Här kommer alltså det utlovade inlägget om Emmas besök. Det var sedan ett tag bestämt att Emma skulle göra en mini-weekend i Berlin och hälsa på oss, och förra helgen var det äntligen dags! Visst, det var kanske inte så roligt att behöva gå upp kvart över fem för att åka ända ut till Westkreuz (långt långt väst, jag bor ganska långt öst) för att möta henne på Zentraler OmnibusBanhof dit hon anlände med sin nattbus, men vad gör man inte för sin syster? Klockan sju, efter en halvtimmes väntat i den svinkalla morgonluften dök Emma äntligen upp och vi satte oss på U-bahn som gick raka vägen hem till Eberswaldersstrasse, varifrån vi gick och la oss nån timme innan det var dags för god frukost, kanske lite tråkig för Emma dock som inte köpte någon här på skolan utan snällt tog vad som bjöds i vår lilla studio. Presenter delades ut (fun-light, GT, Tutti Frutti, Ernst Billgren-bok, krok m.m.). Sen började turistdagen.
Det första vi gjorde var att åka till Checkpoint Charlie och titta på det som återstår av gränsövergången. Jag vet ingenstans i Berlin där det finns så mycket turister som där, och vi tittade knappt på själva checkpointen. Istället gick vi in på Mauermuseum där man kan läsa (mycket text) om muren och flyktförsöken från öst. Det finnsflyktfordon och andra redskap människor har använt sig av för att fly att titta på, och man skulle kunna gå där riktigt länge om man inte blev så trött av allt läsande.
Det första vi gjorde var att åka till Checkpoint Charlie och titta på det som återstår av gränsövergången. Jag vet ingenstans i Berlin där det finns så mycket turister som där, och vi tittade knappt på själva checkpointen. Istället gick vi in på Mauermuseum där man kan läsa (mycket text) om muren och flyktförsöken från öst. Det finnsflyktfordon och andra redskap människor har använt sig av för att fly att titta på, och man skulle kunna gå där riktigt länge om man inte blev så trött av allt läsande.
När vi kommit ut från Mauermuseum gick vi vidare till en bit mur som finns kvar, där även Gestapo hade sitt högkvarter. Vi promenerade förbi utan att titta på utställningen om Gestapo och hamnade till slut efter lite U-bahn på Unter den Linden och tittade på Brandenburger Tor. Sedan for vi till Gedächtniskirche där vi fick en guidad tur av en teolog. Det var jätteintressant att få veta lite mer om kyrkan man besökt men bara tittat på. Guidningen var gratis och rekomenderas verkligen!
Efter detta följde ännu mera åkande, fast den här gången tillbaka till Unter den Linden. Efter lång tids irrande och letande efter Holocaust Mahnmal, Denkmal für die ermordeten Juden Europas, så insåg vi att KaDeWe inte är lika bra på att göra kartor som på att ta mycket betalt för mat. Efter att ha använt oss av en annan karta hittade vi på inte många minuter rätt och satte oss att äta schnitzel innan vi tog oss an vandringarna mellan de stora stenklossarna som fyller ett helt kvarter till minne av Europas mördade judar.
På väg tillbaka till Unter den Linden gick vi över Brandenburger Tor där det var massa poliser och en stor demonstration. Precis som hemma i Sverige var det övervakningssamhället som diskuterades, enda skillnaden var att det kryllade av folk här och poliserna hade stenkoll på allt utan att vara otrevliga. Jag blev lite avundsjuk på Tyskland.
Längs Unter den Linden tittade vi lite snabbt på Neue Wache, Humboldtsuniversität (där Emma fastnade på bokmarknad och jag nästan somnade på en bänk), hålet i marken som finns till minne av Kristallnatten och annat som fångade våra blickar. Målet var DDR-museet som hade sin entre en nivå lägre än markplan, längs med Spree, som på en gammal brygga. Det var jättefint att sitta och ta en saft och titta på turistbåtarna som åkte förbi. Men det var ännu roligare där inne! Man fick leka med nästan allt, och gå in i gamla DDR-miljöer. Det var inte mycket om hemskheterna med DDR, utan mest väldigt "Ostalgisch" som tyskarna säger. Vi åkte trabant, spelade fotbollsspel och såg på DDR-tv. Sen blev vi så sugna på DDR så vi såg på "Good Bye Lenin" medans vi åt vårt lördagsgodis, och sen gick vi och la oss att sova efter den slitiga turistdagen.
På söndagen fanns inte mycket tid eftersom Emmas buss hem gick redan halv två, men vi bestämde oss för att se Eastside Gallery så Emma fick se lite redig mur. Hon fick till och med en liten, liten bit med sig hem. Sedan följde vi Emma till bussen, såg till att hon fick i sig en Currywurst och vinkade adjö. Det var lite sorgligt när hon åkte hem, men jag hoppas att hon är nöjd med sin resa.
IDA
Nu har vi slarvat...
Puh! Ja, då var det dags att damma av bloggen igen då! Helt och totalt skamligt att vi inte har skrivit på nästan en vecka, men jag antar att vårat liv här i Berlin har förvandlats till vardag och därmed anses för tråkigt för att skriva om. I söndags var jag på resturang med min nederländska f.d. klasskompis Fay och en bekant italienare vid namn Paola. Paola läser på ett universitet här och hade med sig en turkisk, en italiensk och en finsk kompis. Det blev en del italienska talad, men som alla vet så kan jag varken säga ja, nej eller tack på detta hackiga språk så jag försökte att hålla mig till engelska, eftersom studenternas tyska var sämre än den inte helt självklara engelskan. Fay och jag pratade ändå rätt mycket tyska, och många ord som inte ville dyka upp i de engelska konversationerna blev på tyska.
Vi åt mat på en italiensk resturang här på Kastanienallee, och när vi blev utslängda därifrån för att de ville stänga runt halv tolv gick vi vidare till en liten bar som ligger på andra sidan gatan bakom vårat lilla hus. Där tog vi var sin drink och diskuterade hur man egentligen raggar upp nån i olika europeiska länder, och när tjejer får bjuda killar på en dricka. Det var en mycket intressant diskussion med mycket skratt. Tyvärr fick vi sluta den när ett fyllo halvt lade sig över killarna. Då var klockan nästan ett, och det kändes jätteskönt att bara ha tjugo meter hem. Det är faktiskt helt underbart att bo i Berlin ibland.
Imorgon lovar jag att berätta om Emmas besök här!
IDA
Vi åt mat på en italiensk resturang här på Kastanienallee, och när vi blev utslängda därifrån för att de ville stänga runt halv tolv gick vi vidare till en liten bar som ligger på andra sidan gatan bakom vårat lilla hus. Där tog vi var sin drink och diskuterade hur man egentligen raggar upp nån i olika europeiska länder, och när tjejer får bjuda killar på en dricka. Det var en mycket intressant diskussion med mycket skratt. Tyvärr fick vi sluta den när ett fyllo halvt lade sig över killarna. Då var klockan nästan ett, och det kändes jätteskönt att bara ha tjugo meter hem. Det är faktiskt helt underbart att bo i Berlin ibland.
Imorgon lovar jag att berätta om Emmas besök här!
IDA
Byggbilder
Japp, så här ser det ut! Kanske lite kul för nån att se.
Kom pecis hem från läkaren, blodvärderna har blivit ännu bättre, men är fortfarande inte helt bra. Men jag får i alla fall gå på promenader och simma, om jag gör det lugnt. Det va ju bra!
Vi ska kanske iväg på konsert ikväll, Swedish night kallas det. Några svenska band som ska spela, Motoboy bl.a.
Har kännt mig väldigt trött idag, vet inte om det beror på att jag pratade i telefon med Malin igår till halv ett eller om det är körtelfebern som ger sig till känna.
Nu ska jag vika tvätt.
Kramar
Martina
Gjuta betong med en konstig rosa matta.
Nästan som på Torsö med bro och allt.
Djupt hål.
Och så målar dom lite också.
Kom pecis hem från läkaren, blodvärderna har blivit ännu bättre, men är fortfarande inte helt bra. Men jag får i alla fall gå på promenader och simma, om jag gör det lugnt. Det va ju bra!
Vi ska kanske iväg på konsert ikväll, Swedish night kallas det. Några svenska band som ska spela, Motoboy bl.a.
Har kännt mig väldigt trött idag, vet inte om det beror på att jag pratade i telefon med Malin igår till halv ett eller om det är körtelfebern som ger sig till känna.
Nu ska jag vika tvätt.
Kramar
Martina
Gjuta betong med en konstig rosa matta.
Nästan som på Torsö med bro och allt.
Djupt hål.
Och så målar dom lite också.
Squash?
Jag har spelat squah idag. Innan visste jag inte riktigt vad det var, jag visste att man slog bollen mot ne vägg typ. Det var det också, fast lite regler tillkom ju såklart.
Men det gick bra, som tennis utan finess. Slå så hårt du kan mot väggen och du har en bra start.
Det var med GLS och vi lirade en turnering. Mot slutet fick jag faktiskt kläm på det och vann en match. Mot vår ledare.
De flesta där hade spelat många gånger förut, en kille hade spelat i 18 år :O
Ciao aus Berlin/// Dani
En onsdag
Idag har det inte hänt så där värst mycket här i Berlin. Eller ja, inte nåt speciellt i alla fall. Först var vi på lektionerna på förmiddagen, trivs väldigt bra i den nya gruppen! Känns mycket mer som rätt nivå än den andra. Sen så gick jag och Daniel till Lidl och handlade, så nu har jag köpt lite mer broccoli och sånt där nyttigt med järn i. Och sen så köpte jag crêpesmix också. Det finns en massa stånd lite här och var i Berlin som gör sånna där crêpes och så kan man få nutella, sylt, kinderäggchoklad eller nåt annat mumsigt på. Det är verkligen jättegott tycker jag så jag kunde inte låta bli att prova ikväll och det blev riktigt mumsigt faktiskt, hade nutella och banan på. Inte direkt världens nyttigaste kvällsmat kanske men jag har gått ner massa i vikt när jag varit sjuk så jag får faktiskt va lite onyttig tycker jag ;) Har nog aldrig gått ner i vikt förut så det känns rätt coolt att byxorna nu faktiskt har blivit för stora. Men lär väl snart gå upp igen antar jag.
Sen så har jag vart duktig och tvättat idag också, och vart ute på promenad. Gick en runda här i vårat område som heter Prenzlauer Berg. Skulle faktiskt kunna tänka mig att bo här om jag hittade nån trevlig lägenhet och ett jobb. Tåls att tänka på. Tycker det är rätt mysigt med alla restauranger och småaffärer. Det känns också som att det är i Östberlin man ska bo nuförtiden om man är ung. Man ser mest människor i åldern upp till 30 år här medans det vid till exempel Kurfürsten damm i väst verkar va en betydligt högre medelålder.
Nu börjar jag bli lite irriterad här på en sak också. Vi bor ju i ett eget litet hus på området här och det är ungefär som att bo på en byggarbetsplats. Inte nog med att dom har väsnats som bara den utanför utan nu har dom byggt upp byggnadsställningar runt hela huset och satt för plast för fönstrena så att vi inte längre kan se ut eller vädra genom förnstrena. Utanför dörren håller dom på att lägga ny betong. Det verkar som att dom gör det i etapper så att vi fortfarande ska kunna komma in i våra lägenheter, men det skulle ju inte förvåna mig om vi snart inte kan komma in, eller ut heller. Alltså det här skulle man väl kunna leva med. De kommer väl antagligen snart vara klara. Men, jag tycker att det är väldigt dåligt att de som hyr ut lägenheterna till oss låtsas som ingenting. De skulle väl ändå kunna be om ursäkt för det här och kanske ge oss en kompensation eller något. Känns ju också som att de borde ha vetat att de skulle börja byggas här utanför innan de ackorderade in oss just här. Mjaa, händer det inget snart så kan jag ju säga att en mindre nöjd gäst kommer gå till receptionen och klaga en del.
Ska ta kort i morgon och lägga ut bilderna i det här inlägget så att ni får se.
Das war alles heute!
Ha det bra!
Martina
Sen så har jag vart duktig och tvättat idag också, och vart ute på promenad. Gick en runda här i vårat område som heter Prenzlauer Berg. Skulle faktiskt kunna tänka mig att bo här om jag hittade nån trevlig lägenhet och ett jobb. Tåls att tänka på. Tycker det är rätt mysigt med alla restauranger och småaffärer. Det känns också som att det är i Östberlin man ska bo nuförtiden om man är ung. Man ser mest människor i åldern upp till 30 år här medans det vid till exempel Kurfürsten damm i väst verkar va en betydligt högre medelålder.
Nu börjar jag bli lite irriterad här på en sak också. Vi bor ju i ett eget litet hus på området här och det är ungefär som att bo på en byggarbetsplats. Inte nog med att dom har väsnats som bara den utanför utan nu har dom byggt upp byggnadsställningar runt hela huset och satt för plast för fönstrena så att vi inte längre kan se ut eller vädra genom förnstrena. Utanför dörren håller dom på att lägga ny betong. Det verkar som att dom gör det i etapper så att vi fortfarande ska kunna komma in i våra lägenheter, men det skulle ju inte förvåna mig om vi snart inte kan komma in, eller ut heller. Alltså det här skulle man väl kunna leva med. De kommer väl antagligen snart vara klara. Men, jag tycker att det är väldigt dåligt att de som hyr ut lägenheterna till oss låtsas som ingenting. De skulle väl ändå kunna be om ursäkt för det här och kanske ge oss en kompensation eller något. Känns ju också som att de borde ha vetat att de skulle börja byggas här utanför innan de ackorderade in oss just här. Mjaa, händer det inget snart så kan jag ju säga att en mindre nöjd gäst kommer gå till receptionen och klaga en del.
Ska ta kort i morgon och lägga ut bilderna i det här inlägget så att ni får se.
Das war alles heute!
Ha det bra!
Martina
Hemma, hemma, hemma...
Jaha, då var det alltså min tur att ligga hemma. Martina är hos doktorn nu, och jag har legat hemma med migrän.
Jag har aldrig blivit så rädd under ett migrän anfall förut, som jag blev idag. Jag vaknade vid åtta av väckarklockan och kände att jag hade väldigt ont i huvudet, och tog två alvedon. Tänkte att det kanske skulle räcka, för det kändes inte som att jag hade ett så starkt anfall. Men bara nån halvtimme senare tog jag en Zomig (migränmedicin). Det gjorde för ont i huvudet, och kändes konstigt. Daniel och Martina gick på lektion som vanligt, men när Daniel kom hem på rasten och jag vaknade till var någonting helt fel. Jag kunde inte prata! Det gick verkligen inte att formulera ord, det var som dimmigt i huvudet. Det kändes som att jag hade orden där, men när jag skulle säga dem så försvann de bara. Och vissa ord försvann i munnen, jag började säga dem men sen tog det tvärstopp och jag kände mig verkligen dum. Fruktansvärd känsla. Nu har jag fått afasi eller en stroke, super, jag kommer tillbringa de närmsta fem åren med att försöka bli människa igen ekade hela tiden genom huvudet.
Eftersom jag aldrig varit med om så starka störningar under migrän blev jag rädd, för jag hade inte ont i huvudet över huvud taget. Kanske hade det blivit fel när jag tog alvedon och Zomig? Läkaren har sagt att det är okej, men tänk om... Jag bad Daniel på nåt sätt att ringa pappa (med konstiga ord som alla mest lät gjööba) och det blev ett himla ringande och tjosanhejsan, ambassaden skulle ringas och allt. Men som det alltid brukar vara, så försvann symptomen under all kalabalik, och när jag lyckats sova i nån timme kändes allting som vanlig migrän igen. Men det var verkligen otäckt.
Nu ligger jag här och lyssnar på att de lägger betong utanför våra dörrar. Och målar om vårt hus. Snart bestämmer de sig väl för att riva också, nya projekt kring vårt hus verkar vara poppis.
IDA
Jag har aldrig blivit så rädd under ett migrän anfall förut, som jag blev idag. Jag vaknade vid åtta av väckarklockan och kände att jag hade väldigt ont i huvudet, och tog två alvedon. Tänkte att det kanske skulle räcka, för det kändes inte som att jag hade ett så starkt anfall. Men bara nån halvtimme senare tog jag en Zomig (migränmedicin). Det gjorde för ont i huvudet, och kändes konstigt. Daniel och Martina gick på lektion som vanligt, men när Daniel kom hem på rasten och jag vaknade till var någonting helt fel. Jag kunde inte prata! Det gick verkligen inte att formulera ord, det var som dimmigt i huvudet. Det kändes som att jag hade orden där, men när jag skulle säga dem så försvann de bara. Och vissa ord försvann i munnen, jag började säga dem men sen tog det tvärstopp och jag kände mig verkligen dum. Fruktansvärd känsla. Nu har jag fått afasi eller en stroke, super, jag kommer tillbringa de närmsta fem åren med att försöka bli människa igen ekade hela tiden genom huvudet.
Eftersom jag aldrig varit med om så starka störningar under migrän blev jag rädd, för jag hade inte ont i huvudet över huvud taget. Kanske hade det blivit fel när jag tog alvedon och Zomig? Läkaren har sagt att det är okej, men tänk om... Jag bad Daniel på nåt sätt att ringa pappa (med konstiga ord som alla mest lät gjööba) och det blev ett himla ringande och tjosanhejsan, ambassaden skulle ringas och allt. Men som det alltid brukar vara, så försvann symptomen under all kalabalik, och när jag lyckats sova i nån timme kändes allting som vanlig migrän igen. Men det var verkligen otäckt.
Nu ligger jag här och lyssnar på att de lägger betong utanför våra dörrar. Och målar om vårt hus. Snart bestämmer de sig väl för att riva också, nya projekt kring vårt hus verkar vara poppis.
IDA
Tropical Islands
http://www.tropical-islands.de/en.html
Europas största äventyrsbad, stort som 6 globen. Flera pooler, sandstrand, barer och vattenrutschbanor.
Hoppas ni är avundsjuka ;-)
/Daniel
Europas största äventyrsbad, stort som 6 globen. Flera pooler, sandstrand, barer och vattenrutschbanor.
Hoppas ni är avundsjuka ;-)
/Daniel
Altes Museum
Eftersom det var torsdag, gratis inträde efter 18:00 på statliga museum, så tog vi tillfället i akt. Vi skulle egentligen gått till pergamonmuseet med gamla stenar men det var inte torsdagsgratis just då så vi väntade med det. Istället blev det Altes Museum. Gamla skulpturer, smycken, hjälmar mm.
En trevlig kväll, vi var där till det stängde. Jag roade mig med att ta kort på alla skulpturer och sedan retoucha ett leende :D
//Daniel
En trevlig kväll, vi var där till det stängde. Jag roade mig med att ta kort på alla skulpturer och sedan retoucha ett leende :D
//Daniel
Shopping
Var ett tag sen jag bloggade nu, men ska samanfatta dagarna som vart lite kort. Vet att det är jobbigt att läsa för långa inlägg.
Nu har jag vart i skolan hela veckan, det har varit riktigt kul och det känns som om man kommer att få en väldigt bra grund i språket. På måndag ska jag få byta grupp också, den gamla var lite för lätt. Fick tyvärr hoppa över två lektioner när jag var tvungen att åka till läkaren. Lever och mjältvärderna är på bättringsvägen, nu är dom bara tre ggr för höga. Förut var de ju tio så det är en klar förbättring. Skönt! Får dock inte dricka någon alkohol, lite surt.
Har blivit blond igen också, eller iaf blondare. Var ju och klippte mig och fick samtidigt ett litet infall och bestämde mig för att bleka slingor i hela håret. Det blev rätt bra men tar nog lite tid att vänja sig vid att vara blondin igen.
Sen så har jag nu orkat ta mig ut i alla affärer och har varit i riktigt shoppingmode. Finns en massa småaffärer här på kastanienallee med alla möjliga sorters kläder. I en av affärerna så började plötligt alla prata svenska och vi upptäckte att affären tydligen var svenskägd, lite kul :) På Alexanderplats som ligger max 20 min härifrån med U-bahn så finns ett gigantiskt varuhus i fyra våningar. Finns hur mycket roliga affärer som helst där.
Jag har faktist inte köpt så mycket ändå, har försökt hålla mig i skinnet. Men jag har hittat en jättefin ny handväska, ett par stövlar och har också investerat i en ny mycket bra plattång. Lär nog bli en del mer köpt sen ändå misstänker jag. Har redan en del saker jag går och funderar på.
Igår var vi på Brandenburger Tor och var med och firade Tysklands nationaldag. Var riktigt trevligt att gå runt där bland en massa folk och äta currywurst och cres med choklad. Sen åkte Ida och Daniel vidare med några ifrån Idas klass till en gayklubb. Hade vart ju vart jättekul att hänga med, men jag kände att jag inte riktigt orkade än. <nästa vecka, då ska jag festa! Då borde jag må bättre! :)
Ha det nu så bra allihop, jag saknar er där hemma!
Kram Martina
Deutsche Einheit! (plus lite gay)
Japp, så var det tredje oktober! Dagen då vi firar att öst- och västberlin numera bara heter Berlin. Jag, Martina och Daniel for ner till Brandenburger Tor vid sju för att se hur man firade, trots att jag egentligen hade en träff med min klass halv åtta. Vi skulle ha klasskalas. Jag hade dock sagt till mina klasskompisar att jag skulle bli sen, och åt currywurst, öl, kanderat äpple och crepes i några av alla mattält på nationaldagsfirandet istället för att äta middag på en vegetarisk resturang som klass B1+ gjorde. På Brandenburger Tor fanns musikscener också, en jättestor scen där man rapporterade live från firandet på någon TV-kanal och alltså alla mattälten.
Scooter spelade bland andra och vi såg uppträdandet på en storbildsskärm eftersom att vi gått bort från scenen. Sångaren var verkligen tysk, och gammal.
Vi åkte ett varv i pariserhjulet som fanns där, fasst egentligen åkte vi kanske 5 varv :). Vi åkte detta hjul förra åter på enhetsdagen också.
Sen åkte vi direkt därifrån till ett café på Kastanienallee, nära U-bahnhof Ebensvaldersstrasse, Kani Mani (?). Där mötte jag upp resten av min klass. De satt och tog några drinkar, men skulle precis gå när vi kom dit. Martina bestämde sig för att gå hem istället för att gå på klubb som vi skulle. På U-bahn söderut berättade britten Jonathan i min klass, som agerade reseledare, att vi skulle på gayklubb med en av hans kompisar. När hans kompis kom på U-bahn och de hälsade förstod vi att Jonathan var gay. Det blev en väldigt gay kväll överhuvud taget, vi fick säga att vi var gay när vi skulle in på klubben också. Vi var där när det öppnade och fick gratis drink samt godis från en liten bög som gick runt i minishorts med lösgodis på en stor bricka. Det var bra musik och trevligt folk, fast knappt några tjejer där. Det var väldigt pampigt och lyxigt, nu är vi inte lika rädda att gå ut på andra ställen ändå. Jag hade trevligt, men killarna som var med (inklusive Daniel) blev lite rädda för alla bögar som kollade in dem. Nån söndag ska jag följa med på bögparty i en skyskrapa på Alexanderplatz, på en klubb som heter Week End. Det blir kul!
IDA
Scooter spelade bland andra och vi såg uppträdandet på en storbildsskärm eftersom att vi gått bort från scenen. Sångaren var verkligen tysk, och gammal.
Vi åkte ett varv i pariserhjulet som fanns där, fasst egentligen åkte vi kanske 5 varv :). Vi åkte detta hjul förra åter på enhetsdagen också.
Sen åkte vi direkt därifrån till ett café på Kastanienallee, nära U-bahnhof Ebensvaldersstrasse, Kani Mani (?). Där mötte jag upp resten av min klass. De satt och tog några drinkar, men skulle precis gå när vi kom dit. Martina bestämde sig för att gå hem istället för att gå på klubb som vi skulle. På U-bahn söderut berättade britten Jonathan i min klass, som agerade reseledare, att vi skulle på gayklubb med en av hans kompisar. När hans kompis kom på U-bahn och de hälsade förstod vi att Jonathan var gay. Det blev en väldigt gay kväll överhuvud taget, vi fick säga att vi var gay när vi skulle in på klubben också. Vi var där när det öppnade och fick gratis drink samt godis från en liten bög som gick runt i minishorts med lösgodis på en stor bricka. Det var bra musik och trevligt folk, fast knappt några tjejer där. Det var väldigt pampigt och lyxigt, nu är vi inte lika rädda att gå ut på andra ställen ändå. Jag hade trevligt, men killarna som var med (inklusive Daniel) blev lite rädda för alla bögar som kollade in dem. Nån söndag ska jag följa med på bögparty i en skyskrapa på Alexanderplatz, på en klubb som heter Week End. Det blir kul!
IDA
